Emil är en riktig kämpe......


foto Caroline

Alla nära och kära kämpar vi, och har våra funderingar angående Emil nu. Men alla vi som känner honom,
vet att han är en kämpe,  Och jag tror och vill och önskar att allt ska gå bra även denna gång. På tisdag får vi svaret om shunten fungerar, om den gör det behövs ingen ny operation.  Hoppas av hela mitt hjärta att det inte behövs.  Emil har genomgått så mycket på sin korta livstid och visat att han orkar med allt detta....Vill skänka Emil och hans mamma
och pappa styrkekramar....tänker på er hela tiden.....

Är orolig...


foto. carro el urban

Är så orolig för mitt bar-barn...har inte hört något sen sent i går kväll när dom kom till
Akademiska...Har försökt ringa på mobilen...men den är avstängd...jag vet inte
vad som händer...och kan bara vänta på att få höra något....det är outhärdligt....
vet inte om han är opererad eller inte...jag jobbar hela helgen, och det är inte lätt att
vara sansad när tankarna befinner sej hos Emil...

Roliga skyltar.....


foto Thomas


Roliga skyltar finns det gott om.....På hemvägen från Torsby såg vi denna roliga skylt....

Blue Valley Boys i Granevik.....


 

Fest i Granevik Torsby var jag på i lördags. Då var det dags igen att gå och rocka loss
till rockabilly bandet Blue Valley Boys från Torsby. Tur med vädret hade vi, det hade regnat
nästan hela dagen....men på kvällen blev det uppehåll. Tur det annars hade det blivit
aningen blött....Jag gillar musiken, och hade trevligt....Ja hela helgen har varit kul d.v.s.....

Känner frihet....




Har nog aldrig kännt så stor glädje av att få vara fri som jag gör nu....Men vill tacka min speciella vän
för att jag får chatta med dej.........vi har båda blivit brända på ett eller annat vis....vänskapen värdesätter jag och
den står högst på min lista. Det är otroligt skönt att få ha dej och ventilera saker som händer just nu. Är glad att
jag fick lära känna dej...du är en bra lyssnare och ger mej goda råd, när jag inte kan se skogen för att alla träden
är i vägen.....Har ju inte tyckt om att vara ensam......men just nu känns det otroligt skönt att få komma hem
till min lilla lya och stänga dörren om sej. Jag kan göra vad jag vill utan att någon ska försöka planera framtiden
för mej....Jag kan ta dagen som den kommer. Är inte på långa vägar färdig med bearbetningen från separationen
i början på året....det får ta den tid det tar....fast har kommit så långt att det inte gör så ont....tiden läker alla sår
sägs det....Livet går vidare och jag känner mej glad igen äntligen......Ett stort TACK till speciella vännen....rosorna är till dej....
Tack för att du finns.....

RSS 2.0